Igår lyssnade jag på en bok som Linda-Marie Nilsson skrivit. En bok om att älska sig själv.

Min första tanke, jaja, en till som lyckats älska sig själv. Grattis.. 

Men efter att ha lyssnat på denna bok så har hela min värld börjat glittra. Jag har insett att den enda anledningen till att jag vill vara smal är för att jag vill kunna älska mig själv. 
Men vad är det som säger att jag inte kan älska mig själv nu? Ja, jag går och bär på 100 kilo. Delvis på grund av mina mediciner som gör att man samlar på sig vätska och delvis för att jag har ätit mig hit. Men varför ska jag älska mig själv mindre för det?? 
Varför ska jag dölja min stora mage för att den inte ser ut som andras? Varför ska inte jag få bada i bikini för att min mage rullar över troskanten? Nä hörreni. Denna sommaren ska gå i kärlekens tecken. Kärleken till min kropp. Min stora fina kropp!! 






Förra veckan drog jag ut två av mina tänder i överkäken för att jag väldigt snart ska få en tandprotes. Inte en hel utan en delprotes där det endast finns några tänder. Jag har ju pga mina mediciner fått många tänder förstörda så att kunna få tillbaka dom hela och fina är helt underbart.

Jag fasade för den dagen jag skulle behöva dra ut dom sista. Jag måste ju gå utan dom tänderna i minst en månad nu. Tänk att jag inte kommer kunna le utan att skämmas i en hel månad...

Detta kortet togs en stund efter jag dragit ut mina tänder.. Ledsen, orolig och har ONT! 

Men det tog typ ett dygn innan jag vant mig vid tanken. Idag på morgonen så trillade Jennifer och slog i knäet på vägen till skolan. Jag skulle plåstra om henne och hon roade sig med att ta kort. Jag tittade på bilden nu och ser att, fan, det syns inte så mycket ändå. Jag ska nog kunna stå ut en månad.. 😂 



Ligger nerbäddad i sängen och är redo för några timmars sömn.

Imorgon tänkte jag ta tag i träningen IGEN.. Det är så lätt att komma igång, men desto svårare att "hålla" igång det.
Låg precis och läste fina Kimzans blogg. Hon har börjat träna och har redan gått massor i vikt. Hon är så fin!

När jag läser om folk som lyckas så tänker jag, kan hon så kan väl jag. Men självdisciplin är inte min starka sida. Jag behöver pepp, jag behöver någon som ber mig lyfta röva och gå till gymmet. Nu har jag inte någon som gör det. Och därför blir det jättetufft tycker jag. Men jag ska verkligen försöka denna gången. För min egen skull, inte någon annans.
Jag behöver gå ner ca. 15 kilo och det ska väl gå?

Så nu kör vi. Nu eller aldrig!